Lägesrapport från projektet

Nu finns en färsk lägesrapport tillgänglig från projektet, du kan läsa den på http://www.kb.se/dokument/Om/projekt/open_access/OER_projektdelrapport_november08.pdf.

OER - the movie

Stockholms universitet har gjort en film om OER (för grundskolan) med Jan Hylén. Filmen är gjord på uppdrag av Skolverket och kan ses på http://wmedia.it.su.se/lhs/08078.wmv.

Lästips: "Open Educational Resources in Swedish Higher Education"

Per Westman och Jonas Paulsson skriver i senaste numret av ScieComInfo (vol 4, nr 2, 2008)om återanvändningen av OER i svensk högre utbildning. De menar att vi inte vet mycket om de krafter som styr produktion och användningen av OER, vilket ju vårt projekt förhoppningsvis kan bidra lite till svaret kring. De stämmer in i våra slutsatser från kartläggningen att "utmaningen ligger nu hos rektorer och universitetsstyrelser. För att något ska hända krävs att både produktion och användning av OER stöds på lärosätesnivå."

Läs artikeln på http://nile.lub.lu.se/ojs/index.php/sciecominfo/article/view/654/448

Ett praktiskt exempel - podcast-xml till dublincore

Till diskussionen om lärobjekt och öppna arkiv kan vi bidra med ett praktiskt exempel från Göteborgs universitet.

I det här fallet gällde det föreläsningar som spelades in och publicerades som poddsändningar på universitetswebben. Vi fick frågan om det var möjligt att arkivera dessa inspelningar i vårt lokala repositorium, GUPEA. Eftersom poddpubliceringen sker enligt ett definierat xml-format (iTunes Podcast-dtd) var det inga svårigheter att mappa detta mot dataformatet i vårt IR (Dublin Core). Därefter skrev vi ett script som konverterade och formaterade data+filer så att dessa kunde automatimporteras till GUPEA. (Tekniskt kan detta beskrivas som konvertering mellan iTunes Podcast-dtd och DSpace Simple Archive Format - om någon är intressad av att använda scriptet är det bara att höra av sig.) Sammantaget var detta en mycket överkomlig arbetsinsats för att få ett intressant exempel som både berikade innehållet i det öppna arkivet och säkrade en långtidslagring av föreläsningarna. I det här fallet gällde det populärvetenskapliga föreläsningar riktade till en intresserad allmänhet, men samma arbetsflöde borde kunna användas för föreläsningar som hålls på kurser. Se "En akademisk kvart från Göteborgs universitet" : https://gupea.ub.gu.se/dspace/handle/2077/18360

Anteckningar från OER-projektets styrgruppsmöte 29 september

Här kan den intresserade kika på minnesanteckningarna från styrgruppsmötet 29 september.

Opening Up Education

MIT Press har precis kommit ut med en antologi om öppna digitala lärresurser: Opening Up Education - The Collective Advancement of Education through Open Technology, Open Content, and Open Knowledge.

Den är på 500 sidor och flera olika författare ger sina synpunkter på bl.a. "the OER movement". En genomgång av de mer mogna OER-systemen beskrivs, t.ex. Connexions och MERLOT.

Läs den här: http://mitpress.mit.edu/books/chapters/0262033712pref1.pdf!

Projektpresentation på Mötesplats Open Access

Idag har projektet presenterats på den inspirerande konferensen Mötesplats Open Access, här är presentationen.

Tips på en artikel om OER

Projektmedarbetaren Jan Hylén har en nypublicerad artikel i Open Source Business Resource, augusti 2008: "Why Give Knowledge Away for Free? The Case for Open Educational Resources" där man bl.a kan läsa om de huvudutmaningar som möter såväl detta projektet, som andra OER-projekt i vår omgivning.

DP2 läser enkätsvar från DP1

Genomgång av enkätsvar i förhållande till delprojektet som ska lägga in lärresurser i DSapce!

Frågorna i enkäten var aldrig specifikt riktade för att kunna ge svar om val av programvara, metadata etc för lärresurser. Av naturliga skäl.

Har nu lusläst alla svar och försökt se vad som finns till stöd. Lite finns där, men framförallt finns där ingenting som går emot projektplanen.

Vid flera av lärosätena finns en nyfikenhet och vilja att veta mer om vad OER är, samtidigt som tid att leta efter bra exempel är svårt att få till. Ingenting i enkätsvaren tyder på att vi tänkt fel kring att testa i Dspace - däremot är det som vi också förstått sedan tidigare viktigt med kopplingar in och ut ur de lärplattformar som studenterna arbetar i och att vi förstår att DSpace i sig är ett ”arkiv” för lärresurserna, inte en plats för lärandet.

Vid ett av intervjutillfällena i Malmö föreslogs t.o.m. DSpace som plats för att hitta lärresurserna.
”Arkivet” blir mer som den plats där lärare kan se vad andra ämneskunniga vill tipsa om och studenterna kan se vad som händer på högskolan innan de startar här. Här är syftet mer att skapa tillgång till ett ”smörgåsbord”, inte kopplingar till undervisningstillfällen på kurserna.

Genom användningen av CC-licens på resurserna (metadatanivå) kan vi hjälpa lärarna att ”värna” om upphovsrätt. Denna fråga återkommer flera gånger i enkätsvaren. Flera lärare, svarar naturligtvis, utifrån situationen i klassrummet. Vår fokus blir ju dock det ”kollegiala” delandet, som delvis aldrig blir fokus för de olika lärplattformarna som finns ute på lärosätena.

Det lärarna efterlyser är bl.a. vettiga plattformar, vilket vi kan erbjuda för några av syftena med delningen, men långt ifrån alla behov kring användning. Flera stycken efterlyser faktiskt i enkätsvaren ett gemensamt system (vet ej på vilken nivå (enhet/lärosäte/nationellt…) ”gemensamma databaser där alla högskolepedagoger måste lägga in sitt material”.

Tid är ju en faktor, så kommande metadataformat ska bli minimalt!

Vågar vi vidga det kollegiebegreppet? Får andra, vem-som-helst, använda det material som man gärna vill dela med sig av till kollegor, men kanske inte funderat på att dela ut till andra...

Bloggpost: Enkäter och intervjuer!

Under våren har vi inom projektet genomfört intervjuer och en enkätundersökning kring användning och produktion av öppna (eller potentiellt öppna) digitala lärresurser vid de deltagande lärosätena. Vi har nu ett underlag med 786 (sjuhundraåttiosex!) enkätsvar och ett tiotal djupintervjuer som vi fått in och genomfört med undervisande lärare.

Intresset är inte att ta miste på, men det är också tydligt att varken användningen eller produktionen är alltför stor, i flera fall är bristande samordning vid lärosätena en viktig faktor.

Svaren kommer att bearbetas och avrapporteras bl.a. här på bloggen under hösten!

Cape Town Open Education Declaration

På konferensen Nordic Conference on Scholarly Communication berättade Melissa Hagemann från Open Society Institute att OER-rörelsen nu har fått en motsvarighet till Open Access-rörelsens Berlindeklaration. Det är "Cape Town Open Education Declaration" som lades fram i januari i år. Se http://www.capetowndeclaration.org/

// Jonas

Mötesplats Open Access 2

Projektdag och konferens "Mötesplats Open Access 2" arrangerad av openaccess.se kommer gå av stapeln i Stockholm den 1-2 oktober 2008. Vi kan säkerligen (och förväntas antagligen) presentera vårt projekt där.

Bibcamp 2008 om digitala lärresurser

På bibcamp'08 diskuterades ett par frågor kring digitala lärresurser, många av dem är mycket relevanta för oss!

Finns det något hinder att blanda kommersiella lärobjekt med öppna?

• Borde inte allt offentligt finansierat vara offentligt?
• Ska samma i så fall gälla för läromedel - utgivet på förlag.
• Hur kopplas detta till arbetstid och fritid.
• ... en av våra svåra gråzoner.
• Att inte blanda dem gör det hela enklare ... ska ditt läroobjekt vara sökbart, så måste den vara öppet ... kommersiella leverantörer borde kanske istället se fördelar med att själva lägga ut resurserna öppet.
• Parallell diskussion till Public Service Boradcasting ska det göras publikt eller kommersiellt - goda argument på båda sidorna.
• Har högskolorna uppdraget att bära frihetens banér?

Vilka drivkrafter finns för lärare/forskare att lägga in lärobjekt i ett repository?

• Premiera goda lärobjekt.
• Konkurrera mellan högskolor på ett gott sätt.
• MIT som exempel - gratis lärobjekt, men extremt dyrt att plugga där. Inte en god tanke utan en kommersiellt gångbar succésaga.
• Ego - marknadsföring - självförverkligande.
• Dela med sig.
• Ekonomisk ersättning - meritering, kompensation.
• Kontroll över eget material - hur materialet åldras m.m.
• Spridningseffekter - nå ut utanför det egna lärosätet, kanske får läraren chans till bättre jobb.
• Materialet man gör används.
• Rationalisering, använda senare versioner av eget material.
• Peer-review, ranking - skulle kunna ha betydelse. Bedömning.
• Nyhetens behag, pionjäranda, hipp och med i sin tid
• Enkelt att lägga in och hantera dem.
• Sprida forskning är ett syfte - att markera och sprida sin egen forskning
• Slippa dubbelarbete, sitt eget och andras.

Behov av personaliseringsfunktioner? Gränssnitt?

• Aktualitet i innehåll.
• Betygssättning.
• Ämne.
• RSS.
• Vad ligger dolt var.
• Självförbättrande funktioner à la YouTube - där disparata saker grupperas - relatera dem till varandra.
• Bäst-före datum. De åldras rätt snabbt, hur hantera det. Betygsättas efter användning, ranking både på betyg och användning - den kan ha varit bra i januari, men används inte nu -- bra eller dåligt?
• Kommenteringsfunktion
  

Problem och möjligheter med att verka på en internationell arena?

• Språk en faktor.
• Skilja på lagring och visning - kan skilja sig över tid etc.
• Metadata/standarder - extra viktigt med metadata för filmer och bilder.
• Sökbarhet över olika standarder, hur täcka både YouTube och t.ex. ämnesportaler.

Samverkansprojektet "Lärobjekt i öppna arkiv - nya krav och spännande kopplingar"

Jag har under februari träffat kollegor i olika projekt som vi absolut kan samverka med inom vårt projekt. Det ena drivs av Lunds Universitets Bibliotek Biblioteksdirektionen och kommer (bl.a.) utarbeta en metadataprofil för digitala lärresurser inom det språkvetenskapliga området. Projektet har en större samling lärresurser som de ska foga in i sitt digitala öppna arkiv och behöver arbeta fram en gemensam metadatamodell för detta. Projektet heter "Lärobjekt i öppna arkiv - nya krav och spännande kopplingar" och beskrivs så här inom openaccess.se-programmet:

Projektet strävar efter att utvidga de öppna arkiven med nya slag av innehåll. Man ska utifrån ett antal mycket olika publikationstyper, forskningsdata och lärobjekt skapa ett mindre antal nya metadataprofiler. Projektets tyngdpunkt ligger på material inom språk och litteratur där det finns ett utvecklat samarbete mellan biblioteken och ett antal pågående IT-inriktade FoU-projekt . De nya metadataprofilerna ska implementeras i Lund University Repository men är i princip generella. (http://www.kb.se/om/projekt/openaccess/projekt/#L%C3%A4robjekt)