OER i öppna digitala arkiv

Projektet "OER i öppna digitala arkiv" har under 2008-2009 kartlagt existerande digitala lärresurser vid fem svenska lärosäten samt användarnas behov och användning av digitala lärresurser.

Utifrån kartläggningen har vi testat och utvecklat modeller för att göra egenproducerade digitala lärresurser öppet tillgängliga inom ramen för öppna digitala arkiv vid lärosätena.

PROJEKTTID: mars 2008 - april 2009


2008-03-11

Mötesplats Open Access 2

Projektdag och konferens "Mötesplats Open Access 2" arrangerad av openaccess.se kommer gå av stapeln i Stockholm den 1-2 oktober 2008. Vi kan säkerligen (och förväntas antagligen) presentera vårt projekt där.

2008-03-06

Bibcamp 2008 om digitala lärresurser

På bibcamp'08 diskuterades ett par frågor kring digitala lärresurser, många av dem är mycket relevanta för oss!

Finns det något hinder att blanda kommersiella lärobjekt med öppna?
  • Borde inte allt offentligt finansierat vara offentligt?
  • Ska samma i så fall gälla för läromedel - utgivet på förlag.
  • Hur kopplas detta till arbetstid och fritid.
  • ... en av våra svåra gråzoner.
  • Att inte blanda dem gör det hela enklare ... ska ditt läroobjekt vara sökbart, så måste den vara öppet ... kommersiella leverantörer borde kanske istället se fördelar med att själva lägga ut resurserna öppet.
  • Parallell diskussion till Public Service Boradcasting ska det göras publikt eller kommersiellt - goda argument på båda sidorna.
  • Har högskolorna uppdraget att bära frihetens banér?
Vilka drivkrafter finns för lärare/forskare att lägga in lärobjekt i ett repository?
  • Premiera goda lärobjekt.
  • Konkurrera mellan högskolor på ett gott sätt.
  • MIT som exempel - gratis lärobjekt, men extremt dyrt att plugga där. Inte en god tanke utan en kommersiellt gångbar succésaga.
  • Ego - marknadsföring - självförverkligande.
  • Dela med sig.
  • Ekonomisk ersättning - meritering, kompensation.
  • Kontroll över eget material - hur materialet åldras m.m.
  • Spridningseffekter - nå ut utanför det egna lärosätet, kanske får läraren chans till bättre jobb.
  • Materialet man gör används.
  • Rationalisering, använda senare versioner av eget material.
  • Peer-review, ranking - skulle kunna ha betydelse. Bedömning.
  • Nyhetens behag, pionjäranda, hipp och med i sin tid
  • Enkelt att lägga in och hantera dem.
  • Sprida forskning är ett syfte - att markera och sprida sin egen forskning
  • Slippa dubbelarbete, sitt eget och andras.
Behov av personaliseringsfunktioner? Gränssnitt?
  • Aktualitet i innehåll.
  • Betygssättning.
  • Ämne.
  • RSS.
  • Vad ligger dolt var.
  • Självförbättrande funktioner à la YouTube - där disparata saker grupperas - relatera dem till varandra.
  • Bäst-före datum. De åldras rätt snabbt, hur hantera det. Betygsättas efter användning, ranking både på betyg och användning - den kan ha varit bra i januari, men används inte nu -- bra eller dåligt?
  • Kommenteringsfunktion
Problem och möjligheter med att verka på en internationell arena?
  • Språk en faktor.
  • Skilja på lagring och visning - kan skilja sig över tid etc.
  • Metadata/standarder - extra viktigt med metadata för filmer och bilder.
  • Sökbarhet över olika standarder, hur täcka både YouTube och t.ex. ämnesportaler.